Den missledande marginalskatten

Den senaste tiden har det varit mycket snack (igen) om marginalskatt. I olika medier har oppositionspartierna presenterat sina alternativ till regeringens skattenivåer. I mellandagarna sände SVT dels ett avsnitt av ”Svenska händelser”, och dels Palme-dokumentären, som båda berörde Astrid Lindgrens berömda självbiografiska saga om häxan Pomperipossa i Monismanien, som faller offer för skattetrycket och tvingas betala hisnande 102% i marginalskatt. Den franske skådespelaren Gerard Depardieu flyttade i en bisarr historia till Belgien och sedermera Ryssland för att undvika president Hollandes nya marginalskatt på 75%.

Men vad är marginalskatt, och varför kan det vara ett väldigt missledande begrepp? Kan det verkligen stämma att Astrid Lindgren var tvungen att betala mer i skatt än hon tjänade?

Marginalskatten kan beskrivas som den skatt som betalas på ”den sista hundralappen” i en persons inkomst. Begreppet blir relevant i de skattesystem som tillämpar progressiv skatt, d.v.s. där man har olika skattesatser för olika inkomstintervall. I Sverige har vi ett sådant system. Upp till en viss inkomst betalar man ingen skatt (det s.k. grundavdraget.) Därefter betalar man kommunal inkomstskatt på ca 30% på det man tjänar upp till ungefär 35 000 kr i månaden. Ifall man tjänar över 35 000 kr i månaden så betalar man ca 50% (s.k. statlig skatt) på varje krona över 35 000, och på den inkomst som eventuellt överstiger 50 000 betalar man ytterligare 5% (s.k. värnskatt), d.v.s. totalt ca 55%. Den maximala marginalskatten i Sverige är därför ca 55%. Men maximal marginalskatt finns det ingen som faktiskt betalar på hela sin inkomst.

En person vars månadsinkomst ligger precis på gränsen för statlig skatt, ca 35 000 kr, betalar alltså bara kommunalskatt, ca 30%, således ca 10 500 kr (om vi bortser från grund- och jobbskatteavdrag, vilket sänker den effektiva skatten till närmare 25%.) På den sista hundralappen betalas alltså 30% skatt, vilket blir det som benämns som ”marginalskatten”.

Ifall månadslönen höjs med 100 kr överskrids gränsen för statlig skatt, och denna hundralapp beskattas därför med ca 50%. Den totala skatten blir då 10 550 kr, d.v.s nästan exakt som tidigare men plus 50 kr för den sista hundralappen. Marginalskatten är nu 50%, men den effektiva skatten är fortfarande ganska exakt 30% (eftersom det bara är en väldigt liten del av inkomsten som beskattas med 50%.) Här ger alltså ”marginalskatten” och den faktiska skatten radikalt olika bilder utav skatteläget! De som är intresserade av matematik inser också att den faktiska skatten aldrig kommer uppgå till marginalskatten, även om inkomsten rör sig mot oändligheten.

Inte helt oväntat tycker borgerliga debattörer om att prata om marginalskatten (d.v.s. den högsta möjliga marginalskatten för höginkomsttagare.) Samtidigt är de flesta inte insatta i vad det innebär, och då låter en marginalskatt på 55% väldigt avskräckande. Det är ju självfallet också själva tanken bakom den borgerliga argumentationen, och syftet med att man använder begreppet marginalskatt istället för att prata om den faktiska skatten för normalinkomsttagare.

När Depardieu klagar på att han ska behöva betala 75% i skatt har han antigen missförstått eller förvrängt skatteläget. Den av Frankrikes president Hollande föreslagna maximala marginalskatten på 75% träder i kraft först över hisnande 1 miljon euro i inkomst, så den som tjänar 1.000.100 euro skulle alltså bara betala några euro mer i skatt än innan reformen, och de absolut flesta märker så klart ingen skillnad alls.

När Astrid Lindgren sades avkrävas 102% i skatt var det i själva verket marginalskatten man pratade om (samtidigt som man inkluderade motsvarigheten till arbetsgivaravgift, eftersom Lindgren var egenföretagare.) Hon betalade mycket riktigt 102% på en del av sin inkomst, och det är sunt att kunna föra en debatt om huruvida det var rimligt. Men när människor hävdar att hon betalade mer i skatt än hon tjänade så är det ett (ofta medvetet) missledande av skatteopinionen.

När någon pratar om att Sverige har en inkomstskatt för medelinkomsttagare på ca 32% så är det också marginalskatten de pratar om. I själva verket är det väldigt få som betalar ens 30% idag. Snarare ligger den faktiska skatten närmare 25% efter grundavdrag och jobbskatteavdrag, men när jag frågar folk i min omgivning om hur mycket de tror att de betalar i skatt svarar alla ändå omkring 32%. Den borgerliga propagandamaskinen tycks ha lyckats med att befästa myten om skattetrycket.

Share Button
  • Sol

    Jättebra och pedagogiskt.

    Hoppas Depardieu får det bra hos den hyvens personen Putin. Hörde att Depardieu kommer att bo i en del av Ryssland där en av Pussy Riot-personerna sitter fängslade. Så himla fresh alltsammans! Och när vi ändå börjat diskutera Pippi och hennes förälder och skildringen av de personer som föräldern härskar över (en befogad och viktig diskussion!) så tycker jag att vi även kan slänga in en liten notis om hur författaren dessutom förde fram en råkapitalistisk retorik, likt du gör ovan. Slänger in en notis alltså, inte för fram en kapitalistisk retorik :) Tycker de heliga korna gott kan sekulariseras nu. Inte skjutas (pga är pacifist), men kritiseras.

  • Stefan H Singer

    Richard, om ett företag får betala säg… 50tkr / mån för en anställd (inklusive sociala avgifter och andra skatter), vad får den anställde behålla på kontot varje månad?

    Ledtråd: Det är inte 75% av pengarna iaf.

    • richardolsson

      En total anställningskostnad på 50 tkr innebär en lön på mellan ca 38 000 och 43 000 kr, vilket blir en nettoinkomst för löntagaren på mellan ca 27500 och 31000 kr beroende på ålder, d.v.s. 55-60% av den totala lönekostnaden.

      Jag förstår dock inte på vilket sätt det är relevant för en diskussion om betydelsen av ordet ”marginalskatt” och hur marginalskatt förhåller sig till effektiv skatt.

      • Stefan H Singer

        Låter som en hög bruttolön, är det inkl undansättning för semester? Men oavsett, ungefär 40-45% av lönen blir skatt.

        Det är relevant för du försöker få det att framstå som att 25% är en normal skatt i sverige. Vad marginalskatt är och hur det fungerar är tämligen trivialt, att man aldrig kan nå upp i den inkomstskatten förstår nog de flesta politiker. Hoppas jag.

        • richardolsson

          Så ser det ut, med 15% respektive 30% arbetsgivaravgifter beroende på ålder. Det är dessutom på en väldigt hög lön (38 tkr/månad). Mer vanligt är ju med löner i 25 tkr-klassen, d.v.s. med en total lönekostnad på så lite som 28 750 kr och en nettoinkomst på 19 350 kr (67,3% av totalkostnaden).

          Att politiker vet vad marginalskatt tror jag säkert. Men tror du att min blogg riktar sig till politiker? Tvärtom erbjuder jag en mer lättförståelig förklaring av ett begrepp som politiker ofta använder för att överdriva bilden av skattekvoten. Att vi har en inkomstskatt som för de allra flesta ligger på ca 25% även om marginalskatten är 32% eller högre står jag fast vid – det är fakta. Då tar jag självklart inte med arbetsgivaravgifter, dels för att det inte är relevant när man pratar in inkomstskatt och dels eftersom det vore ytterligare en variabel som skulle komplicera förklaringen.

          • Stefan H Singer

            Jag får inte ihop det riktigt, ingår 12% semesterersättning där? Det är min uppfattning att ungefär 60% av t.ex en programmerarlön försvinner i skatter (inte en medellön, givetvis, men heller inte onormalt). Dvs en inkomst på cirka 35tkr/mån ger en total lönekostnad på cirka 55tkr/mån, och i runda slängar 25tkr kvar på kontot, dvs  ungefär 55% försvinner i skatter.

            Vad du anser vara självklart anser jag vara befängt :) Att så stor del av skatten på lön ”döljs” från arbetstagaren är bara dumt, och det är ju oerhört relevant, annars kan man sänka inkomstskatter men höja totala skatten på lön och mena att man gjort något bra för arbetstagarna, eller hur?

            Det kändes som att du riktade dig delvis till borgerliga politiker men det var nog en missuppfattning från min sida. Det är nog lite oklart vilka du vill förklara för, förhoppningsvis vet de flesta arbetstagare hur mycket de betalar i skatt och på vilka poster den fördelar sig, på ett ungefär.

            Oavsett, kul att du svarar, tack för det!

          • richardolsson

            Det som ingår i mina räkneexempel i kommentarerna ovan är inkomstskatt och arbetsgivaravgifter, dvs de enda skatter som finns på lön/anställning. Om man som arbetsköpare också sätter av tjänstepension så tillkommer det, men det kan ju knappast kallas en skatt? I så fall är kostnader för tjänstetelefon och friskvård också ”skatter”. Det är självklart helt befängt – de är en förmån till löntagaren, om än inte kontant liksom lön.

            Jag anser inte att arbetsgivaravgifter är relevanta i en diskussion om hur marginalskatt fungerar och förhåller sig till effektiv skatt. Förhållandet däremellan påverkas ju inte av arbetsgivaravgifterna. Sedan är du självklart berättigad till åsikter om hur skattesystemet är utformat, precis som jag kan ha åsikter om kärnkraft, föräldraförsäkring och bolagsskatt. Inget av ovanstående har dock något direkt samband till en diskussion om marginalskattens definition.

          • Stefan H Singer

            Nej, tjänstepension, telefon och friskvård är givetvis inte skatter. Men semester är inte en förmån.

            I övrigt håller jag inte med :)

  • matsnybergcom

    Sååå intressant Richard! Tänk att jag är 50 år och inte satt mig in i detta. Tack.